Island och litteratur

Island har en extremt intressant litterär historia. Från sagorna, en oöverträffad samling av 12^e århundradets vikingaskrivningar, till Nobelpristagaren Halldór Laxness, till moderna brottsförfattare och seriekonstnärer, till att påverka utländska författare som Jules Verne och J.R.R. Tolkien, finns det något för alla.

Island var en tidig förespråkare för universell läskunnighet och även på 18^e århundradet, när landet var mycket fattigt, var präster skyldiga att se till att alla som genomgick konfirmation (vilket var alla) visste hur man läser. Idag har Island flest författare, flest böcker publicerade och flest böcker lästa per capita i världen.

Men var i landet kommer de alla ifrån? Finns det en magisk stad där alla författare bor och trycker sina böcker? De kommer från alla håll. Faktum är att här är 8 platser i Island kopplade till kända litterära verk.

Haukadalur – Landnám

Landnám kan vara den mest kända bok du aldrig har hört talas om. Som gamla dokument går, är detta ett ganska viktigt sådant. Det spårar familjelinjer tillbaka till bosättningen av Island, det dokumenterar hur den första bosättaren, Ingólfur Arnarsson, gjorde sitt hem i Reykjavik året 874.

Landnám är en av de isländska sagorna, en unik samling av dussintals skrifter nedtecknade på 12^e och 13^e århundradet. Några av dem är rekord av muntliga traditioner som går tillbaka till de stora migrationerna, såsom Atlakviða, en legend om Atilla den hunnen, och några är nedtecknade i nära realtid, såsom Sturlunga, om klankonflikter på 13^e århundradet.

Landnám skrevs troligen av Ari Þorgilsson i Haukadalur, i västra Island, i början av 12^e århundradet. Haukadalur är också där du hittar både Gullfoss och Geysir på Den gyllene cirkeln Tur.

Du kan ta en titt på Landnám och många andra gamla manuskript i Árni Magnússon-institutet.

Hallgrímskirkja - Sagan om Erik den röde

Detta är en annan av de isländska sagorna, och även om du kanske inte har hört talas om Erik den röde, har du troligen hört talas om hans son: Leif “den lycklige” Ericsson. Sagan ägde rum runt år 1000 och skrevs ner runt 1200. Den berättar om hur Erik den röde flydde från en blodshämnd i Norge till Island, dödade någon där och flydde till Grönland. Otroligt nog kallades han “den röde” för att han hade röd hår, och inte för att han ständigt var täckt av blod.

Hans son Leif, medan han seglade till Grönland, blåste ur kurs och fann Amerika 500 år innan Christopher Columbus gjorde det. Han gillade det dock inte så mycket, så han gick hem. Det finns en staty av Leif framför Hallgrímskirkja kyrka, en av de högsta byggnaderna i Reykjavík, huvudstaden.

The statue of Leif "The Lucky" Ericsson in front of HallgrÃmskirkja belltower

Hólar – Den isländska bibeln

Den litterära historien i Island är, som på många platser, djupt sammanflätad med bibelns historia och dess översättning.

Efter övergången från hedendom till katolicism år 1000 e.Kr. var bibeln på latin. Med tillväxten av lutheranismen växte dock behovet av en översättning starkare, och år 1540 hade Oddur Gottskálksson den första isländska Nya testamentet tryckt i Roskilde, Danmark. Detta var också den första boken som trycktes på isländska. Sedan, år 1584, var den kompletta bibeln den första boken som trycktes på Island. Denna tryckning ägde rum i Hólar i Hjaltadalur, i den norra delen av Island.

Hólar är på många sätt en fascinerande plats: den har en befolkning på endast ett hundra personer och har fortfarande en katedral och ett universitet, såväl som många arkeologiska platser och gamla ruiner. Det ligger inte långt från sjön Mývatn och en lätt körning från Akureyri stad.

A reconstruction of a traditional Icelandic turf house is among the rich historical and archaeological heritage at HÃ³lar

Gljúfrasteinn – Halldór Laxness

Halldór Laxness var vinnare av Nobelpriset i litteratur år 1955. En publicerad författare från en ålder av 14, utvecklade han en unik skrivstil, och övergav de strikta traditionella isländska reglerna för stavning och grammatik för en mer fri form av stil.

Han gick konstant nya vägar, fann religion och förlorade den igen, blev förälskad i socialism och blev senare desillusionerad av den. Han är svår att sätta i fack, men medkänsla för de förtryckta är hans mest konsekventa tema. Hans mest betydelsefulla verk är förmodligen Den stora vävaren från Kashmir (1927), den första moderna isländska romanen, Salka-Valka (1931-2), Oberoende människor (1934-5), Paradiset återvunnit (1960) och Kristnihald Undir Jökli (1968).

Gljúfrasteinn var hans hem och arbetsplats från 1945 till hans död 1987. Det är nu ett museum tillägnat hans minne och verk.

Snæfellsjökull - Resan till jordens mitt.

Jules Verne var en visionär fransk författare som förutsåg, bland andra saker, rymdresor och ubåtar, långt innan någon av dessa blev verkliga saker. Mindre exakt trodde han dock att jorden var ihålig och full av monster. Han trodde också att man kunde nå detta ihåliga underland genom rör från vulkanernas munnar. (Han förklarar däremot inte varför man någonsin skulle vilja göra det).

I den Resan till jordens mitt, valde han Snæfellsjökull, en glaciär/vulkan i västra Island som ingångspunkt för utforskarlaget. Denna historia har nyligen anpassats till en film, filmad delvis på plats, med Brendan Frasier och den lovande isländska skådespelerskan Anita Briem:

Bergsdom â Härskaren över ringarna

J.R.R. Tolkien var en engelsk universitetsprofessor som skrev ett antal böcker om ett land som inte existerar. Så vad är kopplingen till Island? Räcker vi här? Du säger oss.

Tolkien tog examen från Oxford 1915 med en examen i engelska men med ett specialämne i gammal norröna, vilket i grund och botten är isländska. Han undervisade senare i kurser om detta språk.
När han började skriva Hobbit, skulle hans isländska au pair läsa isländska myter för sina barn. Hon råkade också vara hans tredje isländska au pair.
Alverna i Tolkiens mytologi är långa och vackra och mystiska, och liknar faktiskt de “dolda människorna” på Island mycket mer än pixies och leprare av de brittiska öarna.
Det isländska språket säkert sägs ha varit inspirationen för Sindarin, alvernas språk, även om det för oss låter mer som Orkisk.
Det finns isländska/norröna ord och namn spridda genom hela mytologin, till exempel, alla dvärgnamn är direkt hämtade från Edda-sagorna.
Många namn i hans verk använder isländsk stil på patronymika, t.ex. “någon, son till någon annan”. Intressant nog är detta namnsystem i Island. Det vill säga, det finns inga familjenamn, och istället är ditt efternamn helt enkelt “son till” eller “dotter till” din far. Därför sker all isländsk kommunikation på förnamnsbasis, och även telefonkatalogen är organiserad efter förnamn(!)
Tolkien är känd för att ha studerat den isländska Völsungasaga på universitetet. Den 13^e århundradets saga innehåller en fördömd gyllene ring av makt och ett magiskt svärd som är brutet och återförfattat. Utifrån detta och andra berättelser skrev Tolkien även det episka poemet Legenden om Sigurd och Gudrun.
Även om han aldrig reste till Island, var han troligen bekant med landskapet från fotografier, vilket är intressant om man börjar tänka på några av inställningarna i hans böcker, som var han skulle kunna ha fått idén att släppa den enda ringen i en vulkan i ett svart och obebott land....?

(Foto: Fridgeirsson)

Du vet i efterhand, det är troligtvis ganska lämpligt att de bad den isländska sångerskan Emiliana Torrini att sjunga Gollums sång, temat för Två tornen.

Överallt - Arnaldur Indriðason

Nyligen har en isländsk författare som kommit till internationell uppmärksamhet varit Arnaldur Indriðason. Hans kriminalromaner har översatts till 21 språk och publicerats i 26 länder. Hans mest populära serie, som består av 13 böcker och fortsätter att växa, handlar om en detektiv vid namn Erlendur. Arnaldur har tilldelats den nordiska glasnyckeln två gånger, samt UK Crime Writers' Association's Gold Dagger 2005. Romanerna utspelar sig över hela Island men ger förmodligen en missvisande bild av landet, eftersom det faktiskt har en otroligt låg brottslighet.

Hans roman Mýrin anpassades till en långfilm 2006 under namnet Jar City, till viss internationell berömmelse.

Akureyri - Hugleikur Dagsson

Rösten från den nya generationen, Hugleikur Dagsson, föddes i Akureyri år 1977. Akureyri är den största staden i norra Island. År 2002 tog han examen från Isländska akademin för konst och började publicera minimalistiska, djupt svartsynte satiriska serier i bokform. Sedan dess har han skrivit 15 sådana serieböcker, tre prisbelönta pjäser, samt dykt upp i radio och dekorerat den isländska telefonkatalogen två gånger. Tre av hans böcker har översatts till engelska och publicerats av Penguin Books under namnen Should You Be Laughing at This? (2006), Is This Supposed to be Funny? (2007) och Is This Some Kind of Joke? (2008). Hans arbete kännetecknas av extremt satirisk feministisk, anti-etablissemang social kommentar, och det mesta av det är så sexuellt och våldsamt grafiskt som möjliga stickfigurer kan vara.

Han publicerar denna blogg under det engelska smeknamnet Hooligan, ett ordspel på hans riktiga namn. Var medveten om att det är extremt explicitt och extremt roligt!